Flera länder i världen har valt att stänga sina gränser för att förhindra ytterligare spridning av coronaviruset, inkluderat Sverige. De stängda gränserna inkluderar inte varutransporter men återaktualiserar ändå frågan om i vilken utsträckning Sverige är självförsörjande. Framför allt när det gäller mat.
Några brutna logistikkedjor märks i vart fall inte av hoss Byggmax, ännu. Deras sortiment av byggvaror är komplett och välsorterat. Om du till exempel går i renoveringsplaner eller funderar på att bygga en altan eller något annat inför sommaren är de ett prisvärt och bra alternativ. I sortimentet hittar du bland annat allt du behöver för att lägga en snygg fiskbensparkett i hög kvalitet som kommer att hålla för många år framöver.
Effektiva logistikkedjor
Nutidens globala logistikkedjor domineras i hög utsträckning av ett förhållningssätt som inom logistiken kallas för ”Just-In-Time”, ett tänkesätt som betonar vikten av att synka alla led i en produktionskedja. Det inkluderar när varor färdigställs och när de leverans. Idén inom bland annat dagligvaruhandeln är att minska på spill och öka effektiviteten genom att aldrig lagerföra mer än vad som behövs. Tänker du att din matvarubutik har ett stort lager? Det har de inte. Matvarukedjornas lager är inte heller större än nödvändigt. För varje typ av produkt står kanske max 10 pallar och väntar. Det räcker med att lastbilen med nästa leverans av en specifik produkt inte kommer för att kedjan ska brytas och varan ska ta slut. “Just-In-Time” skapar logistikkedjor som är tids- och kostnadseffektiva, men också väldigt känsliga för störningar.
Självförsörjande till 50 procent
Beräkningarna för i hur hög utsträckning Sverige är självförsörjande när det handlar om mat varierar något beroende på vem man frågar. Enligt de mest använda siffrorna ligger Sveriges självförsörjning på 50 procent samtidigt som vi är helt självförsörjande för tre olika livsmedel: morötter, socker och spannmål. Andra har gjort uppskattningen att vi i realiteten är självförsörjande, problemet består i att vi vant oss vid en viss kosthållning. Vi vill helt enkelt inte leva på morötter, vitkål och andra grödor som skulle kunna föda oss året om.
Kalla krigets efterdyningar – minskad oro
Idag har Sverige inte någon myndighet som har till ansvar att säkerställa att Sverige har livsmedelsförsörjning i händelse av krig eller andra kriser. Många skulle nog säga att det är än mer oroande är att vi upphörde med livsmedelslagren i samband med att vi gick med i EU. Detsamma gäller för bränslelagren som inte helt har försvunnit, men som minskats kraftigt. Efter att kalla kriget tog slut invaggades stora delar av världen i en känsla av trygghet: liberalismen hade segrats och nu fanns det inte längre någonting att oroa sig för. Nu befinner vi oss i ett helt annat världsläge igen, och coronaviruset illustrerar det med all önskvärd tydlighet.