Alla pratar om klimathotet, det är koldioxid hit och Greta Thunberg dit, värmerekord och smältande polarisar. Men vad är det egentligen som händer?
Historiskt sett har klimatet alltid varierat och förändrats över tid. Jorden har varit varmare och kallare, och detta beror på det varierande avståndet till solen, kontinentaldriften, alltså kontinenternas rörelse och den kemiska sammansättningen i atmosfären.
Växthuseffekten har det talats om i många år men den är faktiskt inte helt av ondo. Utan växthuseffekten skulle liv på den här planeten inte vara möjlig, eller i alla fall sett väldigt annorlunda ut. Växthuseffekten är ett helt naturligt fenomen, och benämningen används för att beskriva vissa gasers klimatpåverkan.
I ett växthus är det oftast varmt, ljust, fuktigt och vindstilla. En perfekt miljö för att odla känsliga växter. Själva växthuset kapslar in och skyddar plantorna mot hård vind, kyla eller till och med för stark sol. Detta är precis vad atmosfären och växthusgaserna gör för oss. Olika mycket växthusgaser ger olika mycket värme och skydd.
De vanligaste växthusgaserna är faktiskt helt vanlig vattenånga, sen finns naturligt förekommande koldioxid, metangas och lustgas. vi människor tillför både naturliga gaser och tyvärr också ett stort antal konstgjorda gaser som freoner.
Med klimathotet menas alltså en tack vare människan onaturlig ökning av växthusgaser som håller kvar extra värme runt jorden. Detta medför en global uppvärmning där jordens medeltemperatur stiger och påverkar oss med värme, torka, kyla och översvämningar. Det sägs även ge
extremväder med ökat antal stormar och orkaner på områden som tidigare inte varit lika hårt drabbade.
Men hur kan det bli översvämningar och torka på samma gång och hur kan det bli kallare om det blir varmare? Jo, exempelvis för oss här i Skandinaven kan det bli kallare om de smältande istäckena på Nordpolen flyttar på den värmande Golfströmmen som förser oss med varmare vatten söder ifrån. Det kan bli ökande mängder nederbörd men mindre snö i södra delar av Sverige. Längst norrut kan det då å andra sidan bli ökade snömängder. Detta kan påverka odlingsmarken och vi kan få mindre skördar. På andra ställen på jorden kan torra områden bli kallare och blötare, vilket teoretiskt kan ge nya odlingsmarker. Områden som idag är bördiga kan bli ökenlandskap eller helt översvämmade. Detta är ett skräckscenario som också kan göra många miljoner människor hemlösa. Sannolikt blir det en ny folkvandring för att tidigare bofasta platser blivit obeboeliga. Vad som händer med växt- och djurlivet är också en dyster prognos. Många arter kommer att försvinna på grund av ändrade livsmiljöer, ekosystem rubbas och både djur och växter får dra sig tillbaka när människan ska bryta ny mark.
Nu är det inte bara de stora utsläppen av växthusgaser som förstör för oss. Det är även all överkonsumtion av bland annat olika plaster som hotar miljön.
För att göra jorden till en så bra plats som möjligt måste vi minska utsläppen, minimera nedskräpning och hitta hållbara modeller för konsumtionen.